Tack älskade Emelinda för min nya fina blogg
                                         

                                          Jag och Emelinda sommaren -08


Jag är så otroligt trött på denna förbannade lågkonjuktur!!!  Trodde inte att den skulle drabba oss så märkvärt, utan tyckte mest synd om alla de drabbade. Men, tryggheten varade inte länge. Mitt i all irritation på att de höjer priserna på precis ALLT så får Micke veta att hela hans jobbsituation ändras ytterligare. Så han kommer gå ner 4- 5000:- i lön. Fem tusen. Vet ni hur mycket det är för en barnfamilj? Jag får sådan klump i magen, ångest och oro. Jag är ju bara vikarie, jag har ju ingen fast inkomst. jo, 10 timmar fast anställning har jag, men det räcker ju knappt till busskortet som dom har höjt till 810 jävla spänn. Hur ska detta gå?
Jag säger som Mickes kompis, "man får äta, sova och jobba, annat har man inte råd med"  Och vad är det till liv då? Man vill ju leva också. Nä usch, jag mår inge bra just nu och jag vill strypa USA helvetet som orsakat det här. I USA kan man ju stämma nån för vad som helst. Funderar på att stämma dom för allt dom orsakat. Idioter.
Jag sitter och tittar på jobb hela tiden, någonting med chans till fast men det är ju svårt,.. Finns ju ingenting ute.

Fan. Ångest.

Blev inte den där Ericsson telefonen, när jag fått hem alla papper och telefonen (som är kvar för uthämtning) så står det att jag ska få nytt nummer. Och det vägrar jag. Så om man struntar i att hämta ut telefonen så annuleras hela beställningen. Så jag skiter i att hämta ut den så får jag se till att kryssa i rätt nästa gång...Vilket jag måste göra snart för erbjudandet går ut om 7 dagar.