Har haft ett par trötta dagar nu då jag varit som en zombie... Igår så sa William "Ida, vad ska vi hitta på? Jag kan ju inte se på tv hela dagen!!" Och nej, det kan han ju faktiskt inte... Så jag lovade att åka till badhuset, bara det att innan det så tog orken slut *10.000 så tårarna sprutade åt alla håll. Packade allt och hade satt på William skorna med tårarna rinnandes nerför kinderna, då vaknade min älskling och tog William till badhuset så jag fick vila... Ibland förstår jag inte hur jag själv tänker? Jag orkar ju verkligen inte, men lovar William för att han ska få ha kul och slippa sitta inne. Kärlek eller idioti? En salig blandning kanske. Micke bäddade ner mig kl 20 igår kväll... Igår fick jag sovmorgon och dagen innan det sov jag middag. När ska jag få min energi tillbaka? Har fått ha den i ett par veckor nu och det har ju varit underbart!

Annars blir jag galen på mina obekväma glasögon, vill ha mina nya nuuuuuuuuuu!!!!! Jag avskyr att vänta, inte riktigt min grej, allt ska ske med en gång =) hihi

Idag vet jag inte vad vi ska hitta på, vi skulle ha hämtat Williams kusin Benjamin så de skulle leka men William är sjuk... När han kom hem från badhuset igår så var han så tjock i halsen och snortrött, ville inte ens ha kvällsmacka (!!) och blev nerbäddad kl 18:30 den lilla tröttmössan...Nu är han snorig och hostig och glansiga ögon. Hoppas han slipper feber bara! Han är så känslig med feber och tenderar att spy, har hänt några ggr.

Idag kommer Åkerbergs och ska kolla felen på våran kyl och frys... Så braaaaaaa. MEN, om de inte hittar några fel så debiterar dom oss allt jobb dom gjort i "onödan". Men fel är det ju, men man vet ju aldrig... Skulle ju inte förvåna mig alls om de säger "Allt är normalt, så här ska det vara"

Kanske ska bege mig till apoteket och köpa hostmedicin.

Puss