★ Upprörd
Det var ett jäkla bloggande nuför tiden ;) Men måste bara skriva en sak. Tror ni på änglavakt och beskyddare?
Jag gör, har alltid gjort och kommer alltid att göra. Jag är inte kristen eller tror på någon annan religion. Men andlighet och tron på det ger mig styrka och energi. Skitsamma, I torsdags hände det någe otäckt på dagis...
Vi kom dit som vanligt men William ville verkligen inte vara på dagis. Han är inne i en trotsålder nu och jag brukar inte ge mig i fighterna men denna gång var annorlunda, han grät och ville verkligen inte gå med ut i skogen som gruppen skulle göra. Eftersom han hade haft feber den veckan så bestämde vi oss för att åka hem istället. Fast vi åkte till Cammen och myste, åt god lunch tillsammans med Sophia. Skitsamma, iallafall, eftersom William inte varit på dagis sen dess så såg jag denna lapp idag i hans fack:
"Hej alla föräldrar
Idag hade vi våran skogsdag som vanligt, men vistelsen i skogen blev inte alls som det brukar vara. Två av våra barn tröttnade på att leka i skogen och gick tillbaka till förskolan utan vår vetskap. När vi upptäckte att barnen saknades, samlade en vuxen ihop de övriga barnen till fruktstund och de andra vuxna spridde ut sig i skogen.
Senare ringde en tuppfröken (en annan avd.) och berättade att barnen var på förskolan. Underbart.
Vårt agerande vid försvinnandet fungerade väl men vi ska förändra och förbättra vårt arbetssätt så att detta förhoppningsvis aldrig ska hända igen. Om det är något ni undrar över så prata gärna med en av oss."
Jag blir så förbannat upprörd! Och tacksam över att vi struntade i dagis denna dag. Tänk om han varit den tredje av dom? Halkat och slagit i huvudet? Blivit påkörd? Vad som helst?? För många är det bara tur men för mig är det så mycket mer.
William blev beskyddad och det är jag så otroligt tacksam för.
Att sånt här överhuvudtaget händer är för mig ofattbart. De är 5 fröknar på 19 barn. Utbildade sk "pedagoger" som det så fint heter nuför tiden.
Jag vill inte behöva vara orolig på torsdagarna när jag vet att William är på skogsutflykt...vad händer nästa gång?
Dom har 100% ansvar för min son och jag förväntar mig att de agerar därefter!
Jag gör, har alltid gjort och kommer alltid att göra. Jag är inte kristen eller tror på någon annan religion. Men andlighet och tron på det ger mig styrka och energi. Skitsamma, I torsdags hände det någe otäckt på dagis...
Vi kom dit som vanligt men William ville verkligen inte vara på dagis. Han är inne i en trotsålder nu och jag brukar inte ge mig i fighterna men denna gång var annorlunda, han grät och ville verkligen inte gå med ut i skogen som gruppen skulle göra. Eftersom han hade haft feber den veckan så bestämde vi oss för att åka hem istället. Fast vi åkte till Cammen och myste, åt god lunch tillsammans med Sophia. Skitsamma, iallafall, eftersom William inte varit på dagis sen dess så såg jag denna lapp idag i hans fack:
"Hej alla föräldrar
Idag hade vi våran skogsdag som vanligt, men vistelsen i skogen blev inte alls som det brukar vara. Två av våra barn tröttnade på att leka i skogen och gick tillbaka till förskolan utan vår vetskap. När vi upptäckte att barnen saknades, samlade en vuxen ihop de övriga barnen till fruktstund och de andra vuxna spridde ut sig i skogen.
Senare ringde en tuppfröken (en annan avd.) och berättade att barnen var på förskolan. Underbart.
Vårt agerande vid försvinnandet fungerade väl men vi ska förändra och förbättra vårt arbetssätt så att detta förhoppningsvis aldrig ska hända igen. Om det är något ni undrar över så prata gärna med en av oss."
Jag blir så förbannat upprörd! Och tacksam över att vi struntade i dagis denna dag. Tänk om han varit den tredje av dom? Halkat och slagit i huvudet? Blivit påkörd? Vad som helst?? För många är det bara tur men för mig är det så mycket mer.
William blev beskyddad och det är jag så otroligt tacksam för.
Att sånt här överhuvudtaget händer är för mig ofattbart. De är 5 fröknar på 19 barn. Utbildade sk "pedagoger" som det så fint heter nuför tiden.
Jag vill inte behöva vara orolig på torsdagarna när jag vet att William är på skogsutflykt...vad händer nästa gång?
Dom har 100% ansvar för min son och jag förväntar mig att de agerar därefter!
Kommentarer
Postat av: Emelie
Men fy, jag får kalla kårar när jag läser sånt här. Vilken himla tur att du hade W hemma och att barnen klarade sig oskadda.
Postat av: Ida
Ja gud, jag skrev inget om de andra barnen, bara om William som inte ens var där HAHAHAHA. Jag går och lägger mig. Ja, skönt att de gick så bra som det gick!
Trackback
