Jag och Camilla red ut igår, det var så jäkla mysigt!! Vi skrattade massor och galopperade =) Jag fick halvt psykbryt på min polle för han skulle äta HELA tiden. Men nu är han släppt på bete så hungern lär vara stillad ett tag nu =P



Världens bästa Camilla med sin Petra! Vi har haft våra hästar sedan tonåren och nu är de återförenade igen =) Nu betar de sida vid sida <3

Idag så är det Williams absolut sista dag på Dagis. Det vankas dagisstudenten för min son och det ska firas hela dagen! Han har valt grillat till middag och så ska vi köpa jordgubbar med glass och annat mys! Kl 14 checkar han ut från världens bästa avdelning Ekorren på Fageräng för att börja 0:an i höst på stora skolan...

Med risk för att låna som en gamling men var tar tiden vägen?



Nybadade småkottar <3



"Talking to me?? Har inte tid, jag käkar tandkräm!"



Tralalalaaaaa upptäcksfärd

2 Juli ska William på sin sömn EEG på sjukhuset. Fick kallelsen idag. Han ska vara vaken så sent som möjligt för att sedan gå upp 03 på natten =( Han skrivs in kl 07:45 på sjukhuset och får inte sova därimellan. Vad i hela fridens namn ska jag göra för att hålla honom vaken alla dessa timmar?? Inte direkt så att man går till lekparken kl 04 och åker rutchkana. Jag tycker så synd om min son så det gör ont i mig. Varför ska han få behöva vara med om allt detta?

Dessutom jobbar jag denna dagen, har ansökt om ledigt men räknar inte med att få det i semestertider. Vad gör jag om jag inte får ledigt?? Det funkar inte... Båda jobbar och båda måste få ledigt. För en måste ta William och en måste ta Linnéa. Helst vill ju båda vara med på sjukhuset men det funkar inte med Linnéa.

En måste ju vara uppe från 03 med William och en måste ju gå och lägge sig sig sent tillsammans med honom. Sömnen blir ju minimal och jag kan inte lämna över allt på Micke och sen åka och jobba. Jag klarar heller inte av att ta nattpasset för att sen åka och jobba. Hela situationen är ohållbar och vad gör vi om ingen av oss får ledigt? Jag kan inte sjukskriva mig heller för företaget har börjat med en egen sjuksköterska som man måste ringa och den kärringen är som försäkringskassan- bedömer via telefon om man är sjuk eller ej. Hon bedömmer om man är sjuk nog att vara hemma annars är det bara att pallra sig till jobbet. Så om jag har tex migrän så kan hon säga "ta en tablett och åk till jobbet" åker jag inte till jobbet då så är det olovlig frånvaro. Så jävla idiotiskt att man kan tro vi lever i USA.

Vi har det tufft här hemma, psykiskt. Vi lider med William och situationen påverkar hela familjen... Min mamma har varit ett otroligt stöd i denna process! Hon har hjälpt mig massvis med barnen och det betyder så mycket för mig, varje gång har jag smitit till stallet- min fristad. Där rensar jag tankarna och laddar på med ny energi. Det är som min alldeles egna lilla OKQ8, min tankstation. Jag älskar dig mamma, tack för allt <3

Min pappa är inte så pjåkig han heller, han ställer upp när det kniper och senast nu så följde han med mig till Nyköping, han ville köra så jag slapp! Till veterinären och apoteket, till stallet där han hjälpte mig att avmaska min häst, ner på stan och hem. TACK pappa, jag älskar dig <3

Vad vore livet utan sina föräldrar?? =)






Mmmmm saft