★ Ett värdigt slut
Min förra häst. Han blev bara 17 år... Han fick kronisk bronkit och hade emellanåt fruktansvärt svårt att andas. Han inhalerade medicin men lungorna var i för dåligt skick, en dag när jag skulle ta in honom från hagen så orkade han inte gå... Där och då fick jag inse att han förtjänar bättre, detta var ovärdigt. Utöver bronkiten så hade han dessutom artros. Han blev gammal så fort, jag hann inte med riktigt. Jag bokade in Ett värdigt slut. De kom 2 st, en veterinär gav honom sprutan som lät honom somna in och slippa allt elände...Mina vänner och jag satt hos honom länge i hagen, där han låg stilla...Det var fruktansvärt, men ändå fint på något skruvat vis. De tog med sig kroppen när vi sagt farväl och han är kremerad och finns kvar hos mig...
Jag skulle väldigt gärna vilja pussa honom igen. Jag vill hoppa upp och rida en sista gång... Han var mitt allt.
Jag har numera en ny stjärna. Min lilla mupp. Han är 4 år och lite schitzofren. En rolig häst, han har humor och är på alerten. Snäll som tusan och klok som få.
Han är stor, mycket större än min förra. Jag är på jakt efter en mätsticka om det är någon som har så skrik till!
Den här kusen köpte jag utan att blinka! Jag pratade med uppfödaren i telefonen och kände bara hur rätt det var. Vi möttes upp i Uppsala och han blev min. Inga konstigheter, bara så jäkla rätt! Han hade precis fyllt 3 år och var tunn som en plutt. Inte så värst hanterad men otroligt lättlärd. I sommar fyller han 5 år och är numera en inriden biff, så som han har vuxit under denna tiden är galet! Spännande att se hur han ser ut ett par år från nu =)
Nu är det Han som är mitt allt. Jag som trodde att jag aldrig någonsin kunde älska en häst igen. Så fel jag hade, han tog mig med storm =D
Jag kan inte leva utan djur. Det går bara inte. Jag har bara en häst, 2 katter och en kanin. Det är på tok för lite.
Kommentarer
Trackback
