Har så otroligt mycket att skriva men om jag skulle skriva allt så blir detta blogginlägg 15 sidor långt.
detta inlägg handlar bara om barnen och hästen, så för er som tycker det är totalt jätte ointressant kan surfa vidare på någe annat =P

Tänk vad kul man kan ha med en gåstol... Man kan stå i den, sitta i den, gå med den, lasta saker i den, typ min största blomma... Vojne vojne.












Igår gjorde jag lasagne. En till oss och en till Linnéa. Att laga mat med en Hooligan är en utmaning, det måste jag erkänna. VAR får hon all energi ifrån??



Mjau



Fin grön gräsmatta i oktober, inte sant? =) Men desto finare bandykille <3
När jag red på en äng häromdagen så var den full av vårblommor =)



Att Lollan varit ifrån oss i 6 år känns inte. Det är som att han aldrig varit borta.

I Hästmagazinet Nr 7/2004 har jag en sida som handlar om Boll, i slutet skrev jag:

"Nu är Quest fem år och jag kommer aldrig i hela mitt liv att sälja honom. Så många prövningar och tårar det har kostat mig så vet jag att Quest och Ida hör ihop. Vi två för alltid, min prins..."





Har också alltid sagt att mina barn ska lära sig att rida på honom, att vi ska ha honom tills han flyttar till Nangiala till ålderns höst. Trodde aldrig någonsin att jag skulle få se honom igen när han flyttat. Men när jag satt där i baksätet och telefonen plingade till i mailkorgen så står det:

"Hej Ida!
Jag har nu bestämt mig för att sälja Quest. Jag lovade dig när jag köpte
honom att du skulle få förtur... och det får du nu...
Jag är tacksam om du hör av dig inom ett par dagar, oavsett om
du är intresserad eller inte. (så jag vet om mailet nått dig)..."

Jag sitter där och bölar som en unge som tappat glassen... Nu är han hos mig och är här för att stanna <3
Jag tar ofta med mig barnen till stallet och William är som gjord för hästryggen. Fortsätter han så kommer han bli grym och det ska vi självfallet uppmuntra! Drömmen är att han, om 2-3 år beroende på hans utveckling ska få en egen A-ponny. Drömmar är till för att drömmas- eller hur?

LolliBoll har varit sjuk stackarn =( Han fick en allergisk reaktion av botulism sprutan. Han fick världens största böld på halsen, diarre samt feber! Bölden är kvar ännu. Min lilla Quasimodo <3

Nog skrivet om hästar...
När jag skriver detta så skrattar jag så läs det med glimten i ögat,
Mina 2 fina barn är som natt och dag. Dom är inte lika någonstanns, varken utseendemässigt eller på sättet.
William har alltid varit lugn och sansad men Linnéa -Lord Jesus Von Hitler Christ- är galen. Hon har svalt en tornado! Man bara står där och tittar på när hon är på 10 ställen samtidigt och helst ska klättra på allt! Hon har ramlat ner från mormors trapp pang bom. Jag lider med andra mammor på öppna förskolan då hon som sagt- är överallt och ska gärna klättra på dom och sätta sig i deras knä *harkel*
Så här kan det låta:

Bea: Ida, var är din dotter?
Jag: Ja herregud, var är hon nu då?

När jag väl hittar henne så sitter hon i någons knä:

En mamma: Hon är inte så blyg av sig!
Jag: Nej ursäkta hon är liksom överallt.

Sen går det 2 minuter och jag måste leta efter henne igen. hahahaha

Jag är storkonsumerare av öppna förskolan då Linnéa älskar det! Jag med för den delen, annars traskar man ju runt här hemma och väntar på att William ska hämtas och Micke ska vakna. Men på ÖF så äter vi gott, fikar gott, pratar, umgås, sjunger, leker =) Tornadon röjer sig blå. Mer ÖF till folket =P hihihihi

12 steg är hon uppe i nu och kan resa sig upp från sittande, utan stöd, och där står hon =) Stolt som en tupp och väntar på beröm! Sen traskar hon iväg... Hur kunde hon bli så stor så snabbt? Vi kämpade ju nyss med att bli gravida...

Var på kliniken i måndags pga en grej och när jag satt där i väntrummet så kom det en storm av minnen och känslor. Jag visste inte om jag skulle känna glädje eller sorg, skratta eller gråta? Det var precis som att spola tillbaka tiden och för ett ögonblick så var det faktiskt obehagligt. MEN, väl kämpat, Linneá finns här hos oss så bara att blicka framåt =) Jag tackar universum för mina 2 fina välskapta- om än väldigt olika - barn.


Pappa- Tack för att du räddade William inatt i åskvädret när han badade! (Japp, drömde igen) Jag var i New Delhi också.

Aftonbladet: "Så här har du aldrig sett Bin Ladin"

Nä, jag måste nog hålla med dom, jag har aldrig någonsin sett Bin Ladin så... Otydlig?